Virvlande värden

Tänk, för ungefär ett år sedan skrev jag i min blogg följande haikuliknande dikt:

Löven virvlar bort:

lysande guld i vinden

som värdepapper.

och nu när jag kommer hem efter att ha druckit vin och käkat spaghetti på Sicilien är den än mer kusligt aktuell än i fjol. Siciliens böljande landskap med sina olivträd och vinodlingar fick mig nästan att börja fundera över att starta en mat- och reseblogg i stället för den här politik- och poesi- eller vad-den-nu-är-för-något-bloggen. Värdet på en siciliansk pasta med tomatsås är bara ett exempel på värden som inte kan mätas med pengar. I själva verket är pengar en usel värdemätare, vilket vi med jämna mellanrum får erfara. Det börjar med nervösa spekulanter och slutar med arbetslöshetstragedier.

Det gladde mig när jag igår fick höra att min artonårige son gått med i facket redan innan han börjat jobba på riktigt. Jag trodde fackföreningar var rätt så passé bland dagens unga men så är det nog inte. När marknadsfundamentalismen nu är på väg mot ett av sina mera gigantiska misslyckanden, så är det nog många som upptäcker vikten och värdet av solidaritet; att den volvoarbetare som snart blir arbetslös och måste leva på lite drygt hälften av sin inkomst, den kunde lika gärna ha varit du eller jag. Solidariteten är inte så heroiskt altruistisk som man ibland vill påstå, den är ett egenintresse för alla dem som vet att det skulle bli en personlig katastrof om man plötsligt tvingades leva på drygt halva den lön man har idag.

Förhoppningsvis ska den här bloggen komma igång lite nu igen. Hör just att Le Clézio fått årets nobelpris. Jaha, då blev det någon som jag faktiskt har läst i år. Har tre av hans böcker i bokhyllan, det var längesen jag läste dem, minns dem som böcker att verkligen försvinna in i och som jag har för mig att jag läste under någon sommar, liggande på någon klippa med myrorna trippande omkring bland bokstäverna. Le Clézio är för mig hur som helst starkt förknippad med sommar och det där lite halvt hallucinatoriska tillstånd som ibland kan framkallas av sol och värme.

Ett helt okej val, tycker jag. Samtidigt blir man ju lite besviken över alla dem som inte heller i år fick det. Tranströmer, Adonis, Dylan, bara för att nämna några.

Andra bloggar om: , , , , ,

Annonser

2 responses to “Virvlande värden

  1. Ja, mat och resor är inga ointressanta ämnen.

    Jag håller också den italienska maten högt, tvåa, närmare bestämt efter den kinesiska, men avseende vin och restaurangmiljö har kineserna ingen chans. Men då har jag förstås inte prövat alltför många matkulturer.

  2. En del av hemligheten med syditaliensk mat är naturligtvis de fantastiska råvarorna. Lite frustrerande att man inte får till det riktigt lika bra härhemma. Men det märker man bara när man precis har kommit hem.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s