Papperslösa, ännu en gång

Cirka fyratusen papperslösa städare finns det här i landet, enligt en undersökning genomförd av Fastighetsanställdas Förbund. I kvällens Uppdrag Granskning togs de papperslösas situation upp. Det handlade inte om städare, det handlade om afrikaner som jobbade i ett grossistföretag som levererar varor till restauranger och livsmedelsbutiker i hela landet. Det handlar alltså om människor som är fullständigt utlämnade åt företagarnas godtycke, vilket i det här fallet handlade om löner på en femton tjugo kronor i timmen. Uppdrag Granskning har tidigare tagit upp arbetsförhållandena för folk som arbetar som städare på våra hamburgerrestauranger, lika rättslösa, lika skrämmande dåligt betalda. Att protestera kan innebära att man förses med en biljett tillbaka till det land man av någon förmodligen väl grundad orsak flytt ifrån – därför gör man det naturligtvis inte gärna.

Hittills är det bara SAC som uppmärksammat de papperslösas situation och tagit strid för dem. Ett exempel är den pågående konflikten mellan SAC och restaurang Lilla Karashi. Jag har tidigare skrivit om den här och här och här. I SvD idag hade Maria Abrahamsson ett nytt inlägg om den enligt hennes mening störda ordningen utanför restaurangen i Gamla Stan. Fortfarande inte minsta tanke på att sätta in denna blockad i det sammanhang som beskrivs ovan. För vad SAC faktiskt gör är att ta strid för en av alla dessa papperslösa, mot en restaurangägare som utnyttjat dennes arbetskraft på ett kriminellt sätt. Men Abrahamsson fortsätter att skriva om det som ett fall av störande av den allmäna ordningen. Det kanske det i och för sig är, men i så fall på ett helt annat sätt än Abrahamsson föreställer sig.

Det är nämligen ett störande av den allmäna ordning som etablerats kring hur enkelt det är att utnyttja papperlös arbetskraft. Hur liten risk man tar, i och med att påföljden blir så ringa. Och hur liten risken är att man blir upptäckt, i och med att man utnyttjar människor som befinner sig i ett utsatt läge och riskerar att bli skickade tillbaka till de lände de flytt ifrån, om de bråkar.

Det är detta konflikten handlar om, och det bråk som uppstått utanför restaurangen är naturligtvis otrevlig för fint folk som Abrahamsson. Kanske hon inte varit runt och läst på högerbloggar om hur man ser på de som genomför blockaden. Kanske tror hon att det är sant som påstås att moderata ungdomsförbundet bara av en slump råkade välja Lilla Karashi som träffställe, vilket bland annat Petter på sin blogg visat att det alls inte var. Det här är en konflikt, och vilka är det som står emot vilka och vad står kontrahenterna för?

Och det blir ju lite patetiskt när den berömde salladsbarägaren som vägrade skriva på kollektivavtal och som till Fredrik Federleys och mångas förtrytelse blev utsatt för en blockad av facket för det, sitter med i debatten som någon sorts alibi för att facket ska sluta agera i konflikter, när facket i själva verket borde agera ännu mer. Mot alla arbetsgivare, hur små och personliga företagare de än må vara, måste de anställda ha rättigheter, hur papperslösa de än må vara. Och de som drar upp i ljuset, genom att göra en konlikt av det, hur de papperslösas utsatta situation utnyttjas av skrupelfria arbetsgivare, har all min sympati.

Andra bloggar om: , , , , ,

Annonser

3 responses to “Papperslösa, ännu en gång

  1. Låt oss då sätta ”blockaden” i sitt sammanhang…
    En syndikaligist slår en restaurangbesökare blodig…

    …räcker det som sammanhang????

  2. Pingback: Effektivitet genom konkurrensutsättning! « Som jag bäddar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s