Doktor Gardell

I dagens Dagen kan man läsa att Jonas Gardell blir hedersdoktor i teologi. Lite kul, därför att han är en av alla dessa besvärliga typer som inte är en sådan ateist, som menar att kristendomen är en intellektuell styggelse som hemsökt oss i närmare tvåtusen år, och som därför är så lätta för kristna att avfärda, utan i stället en av dem som vill vara med, fast han är bög, fast han påstått att Gud förmodligen är en svart flata. Som motivering till promoveringen anges att: ”Genom hela hans författarskap finns ett fokus på marginaliserade människor i utanförskap, som genomsyras av försvar för mänsklig värdighet och mänskliga rättigheter.” Så är det ju också med den där konstnären, vad det nu är hon heter, som till så mångas förtrytelse framställde Kristus som en marginaliserad transa. Elisabeth Ohlson Wallin, googlade jag just fram.

Själv är jag en sådan där hedning som inte kan befria mig från kristendomen. Därför att det finns en sådan fantastisk tanke i den religionen, nämligen ordet som blir kött. Ordet är hos Gud, men ordet blir kött, och genomlever ett människoliv ”to the bitter end”. Allt det där är storslaget. Idéerna, de fantastiska, stiger ner mitt ibland oss, för att genomleva vårt bittra människoliv, stöta på patruller i form av cyniker eller lyckofantaster, genomleva hela skiten för att triumfera på korset, genom att dö på det precis som alla andra dör, utan att riktigt vilja det.

Det andra, uppståndelsen, hallalujakören, det himmelska paradiset, har jag alltid haft svårt för att svälja. Jag vill tro på att Gud blev människa för att han inte ville vara upphöjd, avskild från oss, utan att vi alltid skulle veta att var vi än hamnade, hur djupt ner, hur långt ute i marginalen, hur mitt ibland vad som samhället definitivt förkastar, så är Han med oss, eftersom han genomlevt ett människoliv ända därhän där det är som djupast skändat. Han delar våra villkor. Så vill jag se Honom, och så tror jag trots allt att han har en rätt så levande plats i mitt liv. Själva religionen behöver jag inte. Det är bara den i den formen tänkta tanken, som jag tycker om.

Därför kan Jonas Gardell gärna bli hedersdoktor i teologi, vad mig anbelangar. Han kan säkert en del om marginalisering och utanförskap. Och är dessutom lite rolig.

Andra bloggar om: , , , ,

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s