Björling och första maj

Idag, första maj, skulle jag, som den vänsterindividualist jag i själ och hjärta är, vilja ägna en stund åt dem som inte platsar någonstans, åt detta så förtalade ”utanförskap”, som rymmer så många tragedier men också så mycket kreativitet och säregenhet. För dem skrev poeten Gunnar Björling:

*

Som ett ljus på alla vägar, vi samlar alla som vet sin

förkastelse, fruktar sin förkastelse, anses, anser sig eller är förkastade.

Vi kommer utan krav på något, vi kräver allt, och allt mods dag:

Gå lugnt, gå som den ej fruktande, giv din kärlek, ställ dig för dina stjärnor och

gå ut! Dina brott skall tillges dig, följ stjärnan!

Ljug intet, ljug inte att du är fullkomlig, följ din dags ljus, gå som den vilken smälte

ned i sin lycka, din kval är lika en morgondag, ej kommer.

Du har sett allt, behärskat allt. Allt är förgånget utan denna jords orubbligheters

konungsstol, byggd upp i bottenlösheten.

*

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s