Konsums grisar

Konsum hade en reklam en gång i tiden, ”grisar bör behandlas som människor”. Stackars grisar, tänkte jag.

Ikea tapetserade en gång Stockholm med rumpbilder. Det var visst nån soffreklam. Tänkte att Ikea ska jag fan aldrig handla hos. Det höll i säkert tio år, sen köpte jag två Billybokhyllor. Och på den vägen är det.

När jag åker buss till jobbet måste jag varje gång passera ljusreklamen, där det regelbundet görs reklam för själva reklamen; ”syns du inte, finns du inte ”, blinkas det fram av lamporna. Är det då så konstigt med alla dessa figurer som ränner omkring och klottrar överallt? Det är ju inte kul att inte finnas.

När sambon blev hälsocoach på sitt jobb kom hon hemsläpande med en bok som hette ”Instruktionsbok för livet”. Blev nästan en kris i förhållandet. Hur i helvete kan man skriva en bok med en sån titel? På mitt jobb har det också dykt upp en massa hälsoinspiratörer, som propsade på att jag skulle sätta på mig en stegräknare. Vad är det för folk som kan komma på en sån apparat? Jag satte den på hunden, och det blev en jäkla massa steg.

Vissa historier jag hört vet jag inte riktigt om jag kommer ihåg rätt. Men om Chuang-Tzu, den kinesiske taoisten, vill jag minnas att han av en kejsare fick i uppdrag att teckna en fågel, sådär kalligrafiskt och fint som bara kineser kan. Han sa att det kan jag visst göra, men jag behöver tjugofem år på mig. Okej sa kejsaren, och så satt Chuang-Tzu i tjugofem år och koncenterade sig på den där fågeln han skulle teckna. När kejsaren frågade efter tjugofem år hur det gått, svarade han att tyvärr, fågeln är ännu inte färdig, jag behöver ytterligare tjugofem år. Okej, du får tjugofem år till, sa kejsaren. Och Chuang-Tzu satt i yttterligare tjugofem år och koncentrerade sig på den där fågeln, han skulle rita. När det sålunda gått nästan femtio år sen han fick uppdraget, drog Cuang-Tzu några sekundsnabba streck över papperet och visade sedan upp det för kejsaren: här är fågeln! Det var förstås ett mästerverk.

Vet inte riktigt om historien med Chuang-Tzu är sann. Men historien om Diogenes kan väl vara det. Denne grekiske filosof, som sägs ha levt i en tunna, uppsöktes av Alexander den Store, som sa till honom att han fick önska sig vad han ville; om det stod i kejsarens makt skulle hans önskan uppfyllas. ””Flytta dig lite från solen”, svarade Diogenes.

Han sägs för övrigt ha gått omkring med en lykta, enligt egen utsago för att han sökte efter en människa. Om han hittat denna människa, så kanske han skulle ha sagt att ”denna människa bör behandlas som Konsums grisar”. Men dom var ju förstås inte uppfunna på hans tid.

Annonser

2 responses to “Konsums grisar

  1. Skönt att höra att nån fler än jag blir upprörd. Vilket fint inlägg! 🙂

  2. Ineke – spännande nytt namn, låter lite keltiskt (?) Kul att ses igen!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s