Efter att ha läst Henning Mankells "Kennedys hjärna".

Vi har fått lite Mankellfeber i hushållet efter att TV visade Brandvägg härförleden. Själv har jag just i natt läst ut ”Kennedys Hjärna”, som jag tidigare inte hade läst. Har funderat över om den cyniska och fascistoida attityden från de vita mot den svarta befolkningen är en paranoid överdrift från Mankells sida, eller om något så avskyvärt som det som skildras i boken faktiskt skulle kunna vara möjligt. Kom då att tänka på hur man för några år sedan förhindrades att ta fram billiga bromsmediciner i Afrika därför att de stora läkemedelsföretagen insisterade på att skydda sina patent. Jag skulle vilja betrakta detta som massmord, eftersom man uppenbarligen var beredd på att låta folk dö hellre än att ge minsta avkall på sina vinster. Detta står inte det som skildras i Mankells thriller så långt efter.

Det som dämpar min svartsyn är att läkemedelsföretagen faktiskt blev tvungna att backa, efter en massiv opinion. Men den där välvilliga kvasihumanistiska attityden som är så typisk för mången nutida nyliberal har fått ett utmärkt porträtt i bokens skurk, Christian Holloway. Så här föreläser han:

Låt mig klargöra en sak för dig. Det finns ingen värld utan tvekamp, ingen civilisation som inte först av allt bestämmer vilka regler som ska gälla för umgänget mellan människor. Men regler är till för dom svaga. Den starke ser hur långt dom kan tänjas, han skapar sina regler själv. Du önskar att saker och ting bara skedde utifrån människors barmhärtighet och goda vilja. Men finns inget privat vinstintresse finns ingen utveckling. Patent på mediciner garanterar dom vinster som gör forskning och utveckling av nya mediciner möjliga. Antag att det du säger om vad som händer i mina byar vore sant. Jag säger inte att det är så, men anta det. Slulle inte något gott kunna komma även ur en till synes brutal verksamhet? Tänk på att det brådskar med att få fram ett botemedel mot aids Särskilt södra Afrika står inför en gigantisk katastrof, bara jämförbar med digerdöden. Vilka stater tror du är beredd att lägga ner miljarder på att hitta ett vaccin? Dom pengarna behöver man för viktigare uppgifter som att bekosta kriget i Irak.

Så talar denne urspårade entreprenör, som påminner om den en gång urspårade kolonisatören Kurtz i Joseph Conrads Mörkrets hjärta. Och med samma typ av argument försvaras att stora delar av vår tillverkningsindustri är förlagd  sweatshops på olika håll i världen, framför allt i dess fattigare delar. Där sitter människor som under närmast slavliknande förhållanden sätter ihop våra mobiltelefoner, syr våra skjortor och blandar ihop sörjan som finns i våra batterier. Men kommer det inte något gott ur det hela? Är det inte dessa personer som allra mest bidrar till att hjulen rullar allt snabbare, så vi kan gotta oss i ständigt nya all-time-high på börsen? Där vi ju har våra pensionspengar?

Man blir svart i synen av att tänka på det. Därför måste jag mildra min svartsyn lite genom att nämna hur jag råkade slå på teven härförledens, och då hamnade mitt i ett föredrag av Mohammed Yunus, grundaren av Grameen bank och årets fredspristagare. Han talade där om social företagsamhet i motsats till den vinstmaximerande, som han inte sade sig ha något emot, men som heller inte kunde göra något åt  fattigdomen i bland annat hans eget land Bangla Desh. Det kunde däremot hans mikrokrediter. Med ett lån på ynka tolv dollar kunde en människa ta sig loss ur fattigdomen och skaffa sig ett drägligt liv. Yunus tror på att saker och ting kan ske ”utifrån människors barmhärtighet och goda vilja”. Han inte bara tror, han har visat att det är så. Han är den nyliberala hegemonins hittills starkaste vedersakare. Han har en tro på kvinnor, eftersom männen i dessa länder är så mycket sämre på att förvalta de pengar som lånas ut. Det är också framför allt kvinnor som använt sig av dessa mikrokrediter.

Detta program gjorde mig glad. Världen är inte bara rutten.

Annonser

4 responses to “Efter att ha läst Henning Mankells "Kennedys hjärna".

  1. Du är en Kloker! Yunys är min hjälte. Jag tror ju inte på höger/vänster i politiken längre, det är utspelat, men jag tror på människan. Trots allt. Vill du ha en dos elände, läs Mike Davis bok Svält och kolonialism. Inte ens på 1800-talet berodde svält på brist på mat. Bara om fördelning av resurser. Vill du bli glad, läs om Getbanken. Männen erövrade världen, krigade och höll på, kanske är det kvinnorna som får fixa till den? Eller helst, tillsammans?

  2. Om Radetzki:Jag kramar honom hårdare än nånsin, men det får räcka. Jag äter inte vad skit som helst.Vad intressant att läsa ditt inlägg. Kurtz är långtifrån bara en litterär figur. (Får nog läsa om boken, en tredje gång, tror jag).Jag tror jag leta upp en text om Svalfabriker som ligger och skvalpar nånstans i datorn.

  3. Ex – Yunus är en klurig typ med varmt hjärta. Blev också förtjust i honom efter att ha hört nämnda föredrag.Boa – nä, det är nog klokt 🙂 – Conrad stötte på en del figurer som inspirerade honom till Kurtz och Mankell har säkert stött på en hel del figurer efter att under lång tid ha bott i Mozambique.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s