Snön

Hunden älskar snön. Hon ränner som en pil famför mig när vi går ut. Svansen pekar glatt uppåt. Dofterna drar henne hit och dit, en löpande pudelhona blir störtintressant. När hösten inte ville bli sån där klar och kall höst utan fortsatte vara nästan sommar var hon inte alls pigg.  Lomade bakom mig med svansen slokande. Nosade runt lite förstrött.

Men häromdan blev det alltså inte bara riktig höst utan till och med snudd på vinter. Familjemedlemmar kom hem och berättade legender om bussar som slutat gå och kolossala vedermödor att ta sig hem. Jag, som skulle iväg till jobbet på kvällen, tänkte att det är ingen idé att ens försöka vänta på någon buss, så jag gick till närmsta tunnelbanestation.

Även jag älskar den första snön. Det är knappt man märker hyreshusen, ser bara den vinande snön och de vackert skulpterade drivorna och får en underlig känsla av att vara på Grönland i stället för i Stockholm. Då och då möter man andra polarvandrare som kanske via mobilen ger rapporter hem om läget.

Snön gör världen lite tystare. Och lite mera mystisk. Den bäddar in en i en filmisk atmosfär och det är nästan att man glömmer att vi alla snart kommer att gå under på grund av översvämningar till följd av klimatförändringar som resultat av vår överdådiga livsstil och oförmåga till samlat agerande –  nä, jag går där och funderar på den där känslan för snö som fröken Smilla hade.

Det är som om snön täcker världen med ett illosoriskt stoff som vill övertyga oss om att den är bra.

Tittade för övrig på slutet av Ang Lees Hulken i kväll. Ang lee verkar vilja visa att vilket töntigt ämne han än tar sig an, så blir det skitbra film. Hulken förvandlas till Hulk när han blir ilsken. Då blir han farlig. Eftersom han är farlig måste man skjuta på honom. Avfyra raketer mot honom. Bomba honom. Då blir han ännu ilsknare och ännu mera farlig. Vad lär oss det om hur krigen i världen har förts under senare år?

När jag morgonen efter tog mig hem från jobbet var det en klar och kall vintermorgon. Det var vackert. Luften var hög och det gick lätt att andas.

Annonser

3 responses to “Snön

  1. ”Det är som om snön täcker världen med ett illusoriskt stoff som vill övertyga oss om att den är bra.”Har en känsla av att Sonnevi kommer att hålla med dig – och jag, även om jag själv aldrig använt den bilden. Men visst döljer snö. Tur att känsla för snö finns. Eller kanske inte. Matrix är nära.

  2. En av mina favoritsysslor är att skotta snö. Flytta den, ibland med avsevärd möda, från en plats där den inte ska vara till en plats där jag vill ha den. Då blir jag varm och så småningom trött. Doften av snö fyller hela mig, finns i min jacka och mitt hår. Den doften, jämte ren tvätt som torkats av vinden, är mina bästa dofter. Sedan tar jag ett glas vin och beundrar mitt verk. Vi fick 40 cm på ett dygn förra veckan. Jag är lycklig.

  3. K – kommer att tänka På Aspenströms Snölegend från 40-talet. ”Det finns i de sovandes ansikten en självklarhet, som de seende i ångest söker”, står det nånstans i den. Det är få som orkar, som Sonnevi, ha universum i magen…Ex – Snön som föll över den här stan så att all trafik lamslogs, har töat bort igen. Du har rätt i att det doftar gott med snö.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s