köksluckor

4 nätter kvar…

Tog cykeln till jobbet igår. Skönt när man cyklar hem på morgonen, svalt, soligt, lovande.

5 dagar tills sambon och hunden kommer hem.

En djävla massa år tills jag pensioneras. Varför ska man pensioneras först när man blir trött och gammal?

Tänkte på köksluckor idag. Mina fina blåa köksluckor i förra lägenheten, där man nu gjort stambyten och säkert rivit ut hela köket. Tog mig år att få fram den blåa färgen. Efter flera mer eller mindre lyckade försök fick jag den precis som jag ville ha den. Förra lägenheten var så tråkig, mörk och med konstig planlösning, men köket var mysigt. Med vänligt blåa köksluckor.

Je les donne à l’oubli.

Eller kanske förevigar jag deras minne i cyberhimmelen.

Var tar de vägen, våra ord, som vi sitter här och knappar in?

Kommer de att så småningom deletas, som det heter nuförtiden? Eller kommer de att valsa omkring i nån sorts cyberhimmel i all evighet?

Annonser

2 responses to “köksluckor

  1. Les mots de ciel? Pourquoi pas… Vill gärna tro att orden finns kvar. Någonstans. Fritt svävande. =o)

  2. Ja Shady, jag vill också det. Men kanske man också skulle kunna acceptera tanken att orden dör och förvandlas till mylla, ur vilken nya ord kan gro och spira. Ett lite mer ekologiskt perspektiv.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s