Danmark, Linné och dennes hund

Någon gång ungefär vid den här tiden på året var jag i Danmarks kyrka. Danmark är en liten by i Uppland. Kommer jag ihåg därför att bina svärmade nåt kopiöst. Kanske var det första och enda gången jag sett bin svärma. Kanske dom alltid svärmar kopiöst.

Inte långt därifrån ligger Linnés Hammarby. Ditin hade jag cyklat dessförinnan. Där såg jag Lars Gyllensten, författaren som dog häromsistens. Han gick omkring där och berättade för sitt kvinnliga sällskap om Carl von Linné.

I min guidebok berättades det att Carl von Linné ofta besökte Danmarks kyrka. Han hade alltid sin hund med sig. Han brukade alltid somna under predikningen. Hunden låg under bänken. Det berättas att när Carl von Linné blev så gammal och trött att han inte kunde gå till Danmarks kyrka längre, så gick hunden dit själv. Han la sig under bänken där Carl von Linné brukade sitta, och somnade. När sen predikningen var slut, gick han hem.

Carl von Linné hade dåliga tänder, som gjorde ont. Tandvärken botade han genom att röka väldigt mycket. Vidare hade han gikt; den botade han genom att inta smultron indränkta i vin. Så huskurerade sig den störste vetenskapsmannen vi hade på den tiden.

Dit kom jag alltså en dag då bina svärmade. Nåt kopiöst. Kanske förvirrade dom mig så att jag minns allt fel. Kanske är allt detta påhittat.

Annonser

One response to “Danmark, Linné och dennes hund

  1. Det är möjligt att det är påhitt, men den historien var ju jättesöt:)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s