Honungsklöver

är väl ett vackert ord. Inte vet jag väl vad honungsklöver är för något, men orden doftar ibland lika starkt som det som är på riktigt. Tycker i alla fall jag. Det är för övrigt konstigt med dofter. När jag var barn tyckte jag att den häftigaste doft som fanns var doften av bensin. Och nu då? Doften av rivet limeskal är en höjdare. Och en del annat. Undrar om smådjävlar verkligen luktar illa, som prästerna påstått? Vet inte. ”Et ridete quidquid est, domi cacchinorum”, kom jag just nu att tänka på. Catullus. I en dikt om när han kom hem efter en lång resa. ”Och skratta vem du nu är av husets glädjeandar”. Dom luktade nog gott. Som marzipan, skulle jag tro.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s