I morgontidningen läser jag en recension av en ny klippbok med texter av Olof Lagercrantz. Ännu en bok att sätta upp på önskelistan!
Lagercrantz är en av våra stora stilister. Hans böcker om Dante, Strindberg, Conrad och många andra har jag läst med stor behållning. Men han var också hatad. Av många. Själv hade jag en kort brevväxling med Sven Stolpe, en gång i tiden, som handlade om synen på Dante, den slutade med att Stolpe skickade mig sin hatbok om Olof Lagercrantz. Det var inte bara på högerkanten han lyckades skaffa sig ovänner. Även Lars Ahlin kände sig överkörd efter att ha fått några artiklar refuserade.
I den nya klippboken ska några av de mest kontroversiella artiklar Lagercrantz skrivit finnas med, nämligen de som handlade om Kina, dit Lagercrantz åkte strax efter kulturrevolutionen. Så här i efterhand ser man ju vilken missbedömning han och många andra gjorde av Mao och den kinesiska kommunismen. Dock borde de nyliberaler som hyllar dagens Kina, fortfarande kommunistiskt men med kapitalistiska reservat i form av de ekonomiska frizoner, där fullständig rättslöshet råder för de som arbetar, besinna att domen över dessa hyllningskörer förmodligen kommer att bli lika hård i framtiden, som den som nu fälls över Lagercrantz och hans meningsfränder. Det är inte lätt att se det man har mitt framför ögonen.
4 svar so far ↓
Vladde // febMon, 23 Apr 2007 00:10:26 +0000uärMon, 23 Apr 2007 00:10:26 +000010 24, 2007 vid 3:16 är0402
Hej!
Det är rent ut sagt bedrövligt att Kina kallar sig kommunistiskt än. Vad som är mer bedrövligt är att se att ingen verkar bry sig om denna kommunistiska diktatur, men däremot ger man sig på den kubanska.. Kanske finns det marnadskrafter som styr vilken “diktatur” som ska kritiseras i pressen eller av i-länderna i FN…
kirira // febMon, 23 Apr 2007 01:23:48 +0000uärMon, 23 Apr 2007 01:23:48 +000023 24, 2007 vid 3:16 är0402
Jo jag har ofta funderat på Kina. Vad är det för ett samhälle?. Det är som om de mest extrema avarterna av kommunismen existerar sida vid sida med de mest extrema avarterna av marknadsekonomin. En rätt skrämmande samhällsformation.
Vladde // febMon, 23 Apr 2007 14:42:18 +0000upmMon, 23 Apr 2007 14:42:18 +000042 24, 2007 vid 3:16 pm0402
Klass sklinnaderna i Kina är enorma. Hur kan man kalla sitt land för kommunistisk när så är fallet? När arbetare arbetar i vissa företag i mer än 12 timmar och sover i ett rum med minst 20andra arbetare? I ett kommunistiskt land ska människorna inte finnas för företagen utan tvärtom, företagen i människornas tjänst. Så är det väl tänkt. Dessutom finns en otrolig geografisk ekonomisk skillna i det landet som är skrämmande. Har inte de kallat sitt land för typ en “socialistiskt marknadsekonomi” ???
kirira // febMon, 23 Apr 2007 21:38:08 +0000upmMon, 23 Apr 2007 21:38:08 +000038 24, 2007 vid 3:16 pm0402
Vladde - nej, dagens Kina har inte ett skvatt med kommunismens ursprungliga idé att göra. Det är ett samhälle med stort statligt inflytande, stor statlig företagsamhet och i stort sett fritt fram för privata företagare att behandla arbetare hur de vill. Arbetarna är dessutom inte tillåtna att organisera sig annat än i statligt kontrollerade fackföreningar. Påminner mer om fascism, skulle jag vilja säga.
Lämna en kommentar